*

gråter jag för att jag ibland känner mig så värdelös och otillräcklig? eller är det för att psykologiläraren numerar hatar mig för att jag inte tror på det psykodynamiska perspektivet, beteende perspektivet och alla andra perspektiv? hur ska jag kunna tro på det när hon inte ens kan förklara och ge mig konkreta exempel?
eller gråter jag av lättnad för att jag har det för bra? eller för att tompa äntligen kommit hem? eller är det för att pressen på axlarna är för stor, jag är rädd att jag inte ska klara det?
jag fattar ingenting.

Vad roligt att du vill lämna en kommentar, puss!
Postat av: Caisa

Jag ger igen nu. Du ÄR stark och du KAN!



Jag tror inte på gräddfilen här i livet utan man måste ha motgångar för att man ska bli starkare. Men ibland kan man fråga sig när motgångarna ska vända och hoppet återvända.



Sen är vissa lärare idioter :P det bara är så! Den sorten fanns på min tid oxå!



Kram på dig!

Postat av: mammi

Hej gumman!

Jag vet att detta låter lite klyschigt, men jag tror att det är motgångar som gör individen stark och vis.

Detta har man nytta av senare i livet. Du vet att vi finns när du behöver oss.Kram

2010-03-23 @ 13:53:43
Postat av: sis

finns, & kom ihåg.

What doesn't kill you, makes you stronger.

iloveu

2010-03-23 @ 14:21:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback