IDA

Efter joggingrundan och flyttningen körde jag ut till stallet och gick en runda med en glad Perfi. Solen sken och det kändes lite vår. Perfi hade lite. vårkänslor om vi säger som så.. Söt häst. Vi mötte Perfis rädsla numero uno. En skällande, bjäbbig lite Jack russell. Och inte ger den sig heller, sjukt dryg hund. Jag lyckades iallafall få Perfi att gå förbi den, det krävdes en del övertygelse men hon lydde till sist.

Det står nu 9-1 till träningsIda och jag funderar på om kroppen ska få vila imorgon kanske. Är lite seg efter volleybollen igår.

Nix, nu får det räcka!
Puss